De Quervains syndrom – gravida och efter förlossningen

De Quervains syndrom är en lokal inflammatorisk process med smärta där tummens sträcksenor löper igenom en senskida.

Senorna svullnar p.g.a inflammationen vilket gör att senorna får svårt att glida i senskidan. Lokal ömhet och rörelsesmärta i handleden uppstår.

Det kan också vara svårt att använda tumgreppet och att lyfta föremål.

Kan uppkomma i slutet av graviditeten och efter förlossningen

Orsaken till inflammationen är inte känd men upprepade, ensidiga rörelser med handen och tummen är troligtvis en av anledningarna. En annan orsak tros vara hormonförändringar i kroppen. Precis som vid karpaltunnelsyndrom så uppkommer sjukdomen i slutet av graviditeten och även ammande mödrar kan få sjukdomen direkt efter en förlossning.

Manuell behandling – hur vi kan hjälpa dig

Genom att massera de muskler och ligament i handen som styr tummens alla rörelser kan vi återställa musklernas normala arbetslängd, vilket minskar retningen av senskidan och i förlängningen minskar inflammationen. Vi behöver även behandla dina armar, nacke och rygg då vissa patienter även får problem med cirkulationen. Behandling kräver ofta flera besök och behöver alltid kompletteras med hemövningar som du får utav oss. Det är viktigt att du gör dessa övningar minst 2 gånger varje dag. Du bör även använda handstöd (ortos) så ofta som möjligt, speciellt när du bär ditt barn, ammar och stöder barnets huvud med din tumme eller går med din barnvagn.

Konservativ behandling Om man har möjlighet att vila handen, kan sjukdomen ibland gå över av sig själv. Det är enklare att vila handen med hjälp av en stödskena. Har man väldigt ont kan man pröva att ta värktabletter mot smärtan och som samtidigt motverkar inflammationen. Ibland kan man behöva få en kortisonspruta för att dämpa inflammationen. Kirurgisk behandling Om man inte blir bättre av att vila handen eller efter att man fått en kortisonspruta, behövs ofta en operation där läkaren öppnar den inflammerade senskidan. Senan kan då röra sig fritt och inflammationen läker.

För Terapeuter – De Quervains syndrom

Mb de Quervain är en lokal inflammatorisk process med smärta över det 1:a dorsala senskidefacket (extensor retinaculum) vid processus styloideus radii. Tillståndet är namngivet efter den schweiziske kirurgen Fritz de Quervain som först beskrev tillståndet 1895. Synonymer är stenoserande tendovaginit, radial styloid tenosynovitis, de Quervains tendinit m fl.

Symtom

Rörelsebetingad smärta vid tumbasen och tumsidan av handleden, framför allt vid belastning av tummen. Ibland förekommer lätt lokal svullnad vid processus styloideus radii och krepitationer (knastrande/gnisslande) i 1:a dorsala senfacket. Ofta beskriver patienten att det är smärtsamt att greppa med tummen vilket kan orsaka problem med att lyfta och greppa saker som t ex ett mjölkpaket. Symtomen upplevs initialt mest som ett obehag, men besvären tilltar då handen används.

Manuell behandling

Genom att massera de muskler och ligament i handen som styr tummens alla rörelser kan vi återställa musklernas normala arbetslängd, vilket minskar retningen av senskidan och i förlängningen minskar inflammationen. Här nedan följer en förenklad redogörelse för hur vi behandlar Mb de Quervain. Behandlingsupplägget är snarlikt det för Karpaltunnelsyndrom, förutom andra tester, stretch och hemövningar.

Undersökning

Gör provokationstester (Eichoffs, Brunellis och Finkelsteins) för att se tydliga tecken på Mb de Quervai och jämför alltid med den friska sidan. Alla testerna ger ett positivt utslag med smärta över processus styloideus radii vid deviation av handleden. Finkelsteins tecken är kanske den mest omtalade undersökningen vid Mb de Quervain. Det utförs genom passiv ulnar deviation i handleden, med tummen invikt (flekterad) i handen. Ett positivt Finkelsteins test utlöser då kraftig smärta i nivå med 1:a dorsala senfacket. Palpationsömhet över 1:a dorsala senfacket stärker diagnosen ytterligare. Eichoffs och framför allt Brunellis tester är varianter på Finkelsteins tecken och beskrivs ibland som mer specifika. De utförs på liknande sätt med opponerad tumme och deviation i handled. Viktigast är dock att använda ett test som man känner sig förtrogen med. Inget av testerna är helt tillförlitliga men ger en ofta mycket god indikation på sjukdomen. Om 2 av 3 tester ger smärta och det finns tydlig palpationsömhet så har hon med största sannolikhet Mb de Quervain.

A. Eichoff’s test: Håll patientens tumme samtidigt som patienten böjer handen nedåt i handleden ( sk. ulnar deviation)

B. Finkelstein’s test: Patienten tar tag i sin egen tumme och för handen nedåt i handleden ( sk. ulnar deviation)

C. Brunells test: Håll emot patientens tumme samtidigt som patienten böjer handen uppåt i handleden ( sk. radial deviation)

Behandla lymfsystemet

Den inflammatoriska processen belastar lymfsystemet. ”Öppna” passagen till de 2 stora lymfkärlen

Ductus lymphaticus (högra lymfstammen som samlar upp lymfvätska från högra sidan av bröstkorgen, högra armen och den högra sidan av nacken och huvudet)
Ductus thoracicus (vänstra lymfstammen som samlar upp lymfvätska från resten av kroppen och huvudet)

Bägge ”ducterna” tömmer lymfan i blodomloppet i vinkeln mellan nyckelbensvenen och den inre halsvenen på båda sidorna (se bild) Lymfan rör sig långsamt och under lågt tryck, mest beroende på att skelettmusklernas rörelse pressar lymfan framåt i lymfkärlen. Liksom venerna har lymfkärlen klaffar, som enbart tillåter lymfan att färdas i ena riktningen.

Massera underarmen

The postulated mechanism for the development of de Quervain’s disease in our patients is an overuse of the abductor pollicis longus and extensor pollicis brevis tendons in the first extensor compartment. By forced, repetitive extension or flexion of the wrist with abduction of the thumb against resistance (holding of the baby’s head) http://www.ajronline.org/doi/pdf/10.2214/ajr.182.3.1820719

M. extensor pollicis brevis
M. abduktor pollicis longus
M. extensor pollicis longus

Massera Tenar

Tenar utgör 4 muskler och är den muskelgrupp på handen (manus) palmara sida som för tummen isär (abducerar) och ihop (adducerar) med handen samt som kan föra tummens spets längs med lillfingret (opposition) har blivit förkortade i sin arbetslängd p.g.a långvarig eller ensidig belastning av handen.

M. abductor pollicis brevis är tenars mest ytliga muskel. Den har sitt fäste på basen för tummens första falang och kan föra tummen bort från den övriga handen (abduktion).
M. flexor pollicis brevis följer m. abductor pollicis brevis ulnart och böjer (flexerar) tummen.
M. opponens pollicis täcks nästan helt av de två föregående musklerna. Det är en triangulär muskel med fäste längs med hela första metakarpalbenets (os metacarpalis) radiala sida. M. opponens pollicis påbörjar oppositionsrörelsen.
M. adductor pollicis är en solfjäderformad muskel som har sitt bredaste ursprung längs med tredje metakarpalbenets (ossa metacarpalia III) radiala sida och fäster i basen på tummens grundfalang. M. adductor pollicis är den djupast liggande av muskelgruppens muskler och kan föra tummen mot handen (adduktion).

De Quervains syndrom eller Karpaltunnelsyndrom?

Då innervationen av Tenar sker genom n. medianus som också innerverar lumbrikalmusklerna (fyra små skelettmuskler i mellanhanden) bör terapeuten först utesluta genom tester (se ovan) att det inte rör sig om karpaltunnelsyndrom.

Referenser

Denna text är hämtad från vår steg 2 utbildning till Terapeutisk Gravidmassör. En 8-dagarsutbildning för dig som vill lära dig behandla, förebygga och rehabilitera gravida med mer komplicerade tillstånd. Du kan läsa mer om utbildningen här.